Alltså, det finns inget bra med en diet - förutom att man går ner i vikt.

Jag är nu inne på dag 3 av nutrilett. Emellanåt går det hur bra som helst, men ibland så skriker kroppen fruktansvärt mycket efter mat. Idag var jag till mina föräldrar ca 3 mil härifrån. De gjorde fruktansvärt god mat. Porterstek med potatis och sås - jag älskar verkligen den maten. Men jag shakade istället, gjorde alltså i ordning min dietdryck och stod bredvid matbordet medan dem andra åt maten. Jag blev ganska mättad ett tag - men sen blev det för mycket. En stund efter maten så gjorde mamma och min ena lillasyster i ordning en sorts bulle/kaka/whatever med vaniljsås inuti. Jag dör litegrann, jag såg hur gott det såg ut.. Men nej. Jag fick inte ens fundera på det. Jag vet att tar jag en bit - då är det kört.

Kom hem igen. D lagade nyligen mat. En maträtt som är så fruktansvärt god. Päron, kyckling och en sorts sås. Dör återigen litegrann. Ge. Mig. Mat. Det är ungefär så min kropp skriker. Fast högre. Jag har två dagar kvar. Två jävla dagar. Sen är jag klar med dieten - men ett ännu värre helvete kvar. Det är nu jag ska lära mig med kosten. Att hålla kosten och vikten och lyckas gå ner ännu mer i vikt. Jag vill gå ner i vikt, trots allt. Jag orkar inte vara såhär stor. Men jävla skitstövlar som lagar god mat. Gör äcklig mat. Massor av äcklig mat, så jag blir äcklad och mindre hungrig.

Dagens matintag:

3st Nutrilett Shake's (111kcal i varje shake)

En halv liten burk tonfisk i vatten (ca 50kcal)
Ett äpple

Så alltså har jag kommit upp i 363kcal + ca 65kcal = 403kcal. Åt en bar också, en Cornybar. Bra att få i sig lite socker. Den är på ca 100kcal. Så alltså är jag fortfarande under svält. Vilket är bra. Men det känns som jag misslyckats. Totalt. Som vanligt.

Vågen pekade åtminstone nedåt. Redan. Men, åh. Varför hoppades jag på mer på så kort tid?

Det skulle inte bli någon vikt och dietblogg det här. Damn it.

Nej, jag tror inte riktigt att blogga är riktigt min grej. Jag verkar inte fixa det så särskilt bra och jag har aldrig någon intressant att skriva om. Vem bryr sig, liksom? Vem läser? Vem har tid, lust, ork och viljan att läsa en blogg där det bara står massa nonsens ändå?

Eh. Vi gör ett försök. Jag testar en gång till, jag skriver om hur min dag har varit. Hurra..

Okej, let's go. Jag vaknade. Rökte. Eh, vad gjorde jag sen? Fråga inte mig! Ingenting antagligen. Inget speciellt åtminstone. Kramades med Canon & Caspian (katterna för er som inte vet. eh, er. Önsketänkande, jag har inte så mycket läsare som ens orkar bry sig, haha) och så har jag & D varit till affären. Fast, jag borde inte ens gått ut. Jag är förkyld (buhu!) och borde vara sängliggandes. Fast, det är inte riktigt min grej. Ni (återigen, vadå ni?) förstår, jag är ingen sovamänniska. Skulle det finnas ett piller eller liknande som gör att jag kan vara vaken hela tiden dygnet runt, då skulle jag vara det. Jag tycker det är grymt skönt att sova, men vafan, vet ni hur många sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor, månader och ÅR som man sover bort under hela sitt liv? Varför inte ta vara på varje minut? Ta vara på? Är det att sitta med en cigg i ena handen och mobilen i andra?

Okej, ni (haha) ser, nonsens. Jag borde sova. man ska inte vara uppe vid den här tiden, har jag hört. Fast, jag är inte som andra. Jag är bara Jenna, och jag är vaken när jag känner för det. Här finns det ingen gå och lägga sig-tid.

Puss på er som inte har något liv och läser det här, nu ska jag röka!

Ps. Om man röker så dör man. Röker man inte så dör man också. Citat av Cornelis Vresswijk. Eller han i filmen. Whatever. Ds.